Vi Àr intresserade av genus i förskolan för att vi anser att det Àr ett relevant Àmne för barn och pedagoger. Pojkar och flickor vÀljer olika leksaker att leka med pÄ förskolor. VÄr studie behandlar tvÄ förskolor dÀr vi har tittat pÄ pojkars och flickors leksaker samt pÄ miljöns uppbyggnad för att se om det förekommer skillnader mellan en Reggio Emilia och icke Reggio Emilia inspirerad förskola. I vÄr studie har vi anvÀnt oss av en kvalitativ undersökning dÀr vi har observerat sex avdelningar och intervjuat tvÄ pedagoger. Resultatet av studien visar att pojkarna pÄ bÄda förskolorna var i byggrummet eller i lekhallen medan flickorna var i dockrummet.

Reggio Emilia inspirerad förskola med rum mellan tak och golv..

The aim of this graduate essay is to elucidate and compare the approach to learning that emerges in texts about the two educational practices Montessori and Reggio Emilia.The guiding research questions in this study are:What do Montessori and Reggio Emilia that learning is about?The mean Montessori and Reggio Emilia that learning goes to?How do you describe the Montessori and Reggio Emilia justification why it is important to learn? Through a poststructural theoretical framework and text analysis the study focused on what has been written about learning in the traditions of Montessori and Reggio Emilia.The results of the study indicate that both Montessori and Reggio Emilia look at the child in a similar way in which the child have the desire to explore and learn. Both pedagogy traditions think that the child will develop into independent people who can change society in the future for the better and with a democratic basis.The study also reveals how the Swedish curriculum (Skolverket, 98/10) is inspired both by the Reggio Emilia and Montessori traditions through describing how preschool should stimulate and challenge the child's development and learning, utilize and strengthen the interests of children to learn to conquer new experiences, knowledge and skills..

Syfte:Det centrala med studiens syfte Àr att analysera hur arbetet med barns inflytande vid val av temaarbete ser ut pÄ en Reggio Emilia-inspirerad förskola. Studien kommer Àven att analysera barns syn pÄ hur inflytande fördelas mellan de olika parterna under det tematiska arbetets gÄng.FrÄgestÀllningar:De frÄgestÀllningar studien utgÄr frÄn Àr hur barn beskriver sin möjlighet till inflytande vid val av temaarbete pÄ en Reggio Emilia-inspirerad förskola. Hur barn beskriver att alla involveras vid val av temaarbete pÄ en Reggio Emilia-inspirerad förskola samt vad det uppkommer för utmaningar som förskollÀrare kan stÀllas inför nÀr det gÀller barns inflytande vid val av temaarbete pÄ en Reggio Emilia-inspirerad förskola, utifrÄn vad barn sÀger.Metod:Metoden som anvÀnds Àr kvalitativa intervjuer med förskolebarn och med hjÀlp av fokusgruppsintervjuer samlas data in till studien. Undersöknigen görs pÄ en Reggio Emilia-inspirerad förskola i södra Sverige som vi har kommit i kontakt med under vÄr utbildning.Resultat:Studiens resultat visar att det finns intresse hos barnen att vara delaktiga vid val av temaarbete samt att ha inflytande i vardagsprocesser som rör detta temaarbete. Resultatet tyder Àven pÄ att barnen inte Àr sÄ delaktiga som de skulle önska samt att denna brist pÄ inflytande vid valet av tema och dess genomförande inte beror pÄ att barnen Àr ointresserade, utan snarare pÄ grund av tidsbrist eller för stora barngrupper i verksamheten..

Syftet med vÄr studie Àr att undersöka förskolegÄrdens betydelse pÄ en Reggio Emilia inspirerad förskola. Vi vill undersöka pedagogernas syn pÄ förskolegÄrden som lÀrmiljö och observera hur barnen anvÀnder förskolegÄrden under lek och lÀrande. Vi vill Àven undersöka hur förskolegÄrden fungerar som den tredje pedagogen enligt ett Reggio Emilia inspirerat arbetssÀtt. Vi har i en kvalitativ studie intervjuat tre pedagoger pÄ en Reggio Emilia inspirerad förskola för att ta reda pÄ deras tankar och vi har observerat barns lek pÄ förskolegÄrden. Vi har anvÀnt en tolkande ansats för synliggöra pedagogernas perspektiv pÄ barnens lÀrandemöjligheter pÄ förskolegÄrden.

Syftet var att fördjupa mig i den pedagogiska filosofin som ligger bakom arbetssÀttet i Reggio Emilias förskoleverksamhet samt att försöka ta reda pÄ om man har lyckats att i den svenska grundskolan arbeta utifrÄn Reggio Emilias pedagogiska filosofi och förhÄllningssÀtt. Reggio Emilia ser barnet som aktivt och kompetent. Jag gjorde en empirisk studie, med observation och intervjuer, pÄ en Reggio Emilia-inspirerad friskola. Genom arbetet kom jag fram till att det inte finns nÄgra direkta motsÀttningar att inom grundskolan försöka arbeta utifrÄn Reggio Emilias pedagogiska filosofi. Vid jÀmförelsen Àr det viktigt att ta hÀnsyn till Äldersskillnaden förskole- och grundskolebarnen.

 Valet av denna studie gjordes utifrÄn vÄrt intresse för och nyfikenhet pÄ förskolans inomhusmiljö och Reggio Emiliafilosofins sÀtt att se pÄ barnet och mÀnniskan. Syftet med studien var att beskriva och analysera fyra pedagogers utsagor och resonemang kring inomhusmiljöns utformning pÄ en specifikt utvald Reggio Emilia - inspirerad förskola. Avsikten var att försöka fÄnga bakomliggande tankar av betydelse för utformningen av inomhusmiljön ur ett pedagogperspektiv. Undersökningen baseras pÄ fyra kvalitativa intervjuer med stöd av observationer. I litteraturgenomgÄngen beskrivs Reggio Emiliafilosofin och hur den ser pÄ barnet och lÀrandet, miljön och organisationen av den, avdelningar indelade efter barnens Älder samt materialets roll.

Denna kvalitativa intervjustudie har som syfte att fÄnga innebörder i vad Reggio Emilia kan vara genom att intervjua fyra stycken verksamhetsansvariga inom Reggio Emilia inspirerade förskolor. Jag har anvÀnt mig av ett postmodernt och socialkonstruktionistiskt perspektiv samt ett poststrukturellt perspektiv för att belysa hur man ser pÄ barn, lÀrande och verksamheten inom Reggio Emilia. I resultatet gÄr det att konstatera att det finns stora variationer i hur de arbetar, men ocksÄ vissa likheter. Anledningen till detta tycks vara att Reggio Emilia inte Àr en pedagogik med en metodbeskrivning utan en filosofi att inspireras av..

Syftet med den hÀr studien Àr att undersöka hur pedagoger arbetar med flersprÄkiga barns sprÄkutveckling i en Reggio Emilia förskola. De frÄgestÀllningar som ligger till grund för studien Àr: Hur arbetar pedagogerna pÄ en Reggio Emilia förskola med flersprÄkiga barns sprÄkutveckling? Vilka möjligheter och hinder anser pedagogerna att Reggio Emilia filosofin har för att utveckla svenska sprÄket hos flersprÄkiga barn? Teorin som jag har anvÀnt mig av i undersökningen handlar om Reggio Emilia-pedagogik. Inom Reggio Emilia-peagogiken fÄr barnen rÀtt att anvÀnda sina ?hundra sprÄk?.

Hur kan man arbeta Reggio Emilia inspirerat pÄ en förskola? FrÄgan utgör syftet för denna undersökning i form av en fallstudie pÄ en förskola och bestÄr av observationer av verksamheten och intervjuer med fyra pedagoger. Genom att studera hur den historiska förÀndringen utvecklats inom förskolepedagogiken kan en förstÄelse fÄs för populariteten av Reggio Emilia som finns idag. Det nÀmnda tillsammans med resultat frÄn undersökningen och frÄn den upptagna teorin utgör i detta arbete exempel pÄ hur man kan arbeta Reggio Emilia inspirerat. Sammanfattningsvis kan man sÀga att inspirationen har sin grund i synsÀttet om det kompetenta barnet dÀr man hela tiden utgÄr frÄn barnets behov i nuet..

Syftet med denna studie Àr att vidga förstÄelse för hur yrkesverksamma vid en Reggio Emilia-inspirerad förskola anvÀnder sig av ett reflekterande arbetssÀtt. Reflektion framhÄlls som en möjlighet till ett riktat och strukturerat fokus för tÀnkande gentemot lÀrande. Den pedagogiska dokumentationen benÀmns som ett gemensamt reflektionsunderlag för att synliggöra, problematisera och granska den pedagogiska verksamheten i riktning mot barns utveckling och lÀrande. Denna etnografiska studie genomfördes vid en Reggio Emilia-inspirerad förskola i Sverige. Deltagande observationer, informella intervjuer och formell intervju ingÄr i det kvalitativa arbetet.

I detta examensarbete inom lÀrarutbildningen undersöks hur förskolepedagoger arbetar med matematik i kommunala förskolor. Förskolepedagogernas arbetssÀtt jÀmfördes i de traditionella respektive Reggio Emilia inspirerade förskolorna. Fokus var pÄ barnen i Äldrarna 1-5 Är. Fyra förskolepedagoger frÄn de traditionella förskolorna och fyra frÄn de Reggio Emilia inspirerade förskolorna intervjuades. Resultatet visade att alla försko-lepedagoger var positivt instÀllda till matematik och var medvetna om att det Àr viktigt att benÀmna de matematiska begreppen i alla vardagssituationer oavsett förskola.

Vi har genomfört en empirisk kvalitativ studie. Syftet med undersökningen var att identifiera Reggio Emilia filosofin i ett grundskolesammanhang. Vi genomförde intervjuer med fem lÀrare för att försöka skapa oss en bild av hur de tolkar och anvÀnder filosofin i sitt arbete. Vi kom fram till att det fanns vissa gemensamma nÀmnare framförallt i synen pÄ kunskap, förhÄllningssÀttet till eleverna, instÀllningen till den synliga miljön, organisationen och vilka arbetssÀtt som premieras..

SammandragSyftet med mitt arbete Àr att jÀmföra hur bokstavsinlÀrning kan se ut i en Montessori förskoleklass, Reggio Emilia-inspirerad förskoleklass samt en Ärskurs etta i en kommunal skola. Jag vill ta reda pÄ om det finns tydliga likheter/skillnader mellan de olika verksamheterna och hur det pÄverkar barnets fortsatta lÀs- och skrivinlÀrning. Jag har utfört 15-minuters observationer i de tre olika verksamheterna för att sjÀlv vara med och uppleva miljön samt se hur olika inlÀrningstillfÀllena kan se ut. För att komplettera observationerna skickade jag Àven ett mail med intervjufrÄgor till de tre lÀrarna/förskollÀrarna som de svarade pÄ och sedan skickade tillbaka till mig. Genom detta fick jag bland annat svar pÄ varför de jobbar som de gör, vilket synsÀtt som lÄg till grunden för undervisningen samt hur de tror att barn lÀr sig bokstÀver bÀst. Mitt resultat visar att lÀrarna/förskollÀrarna jobbar pÄ olika sÀtt med bokstavsinlÀrning.

Denna kvalitativa intervjustudie har som syfte att fÄnga innebörder i vad Reggio Emilia kan vara genom att intervjua fyra stycken verksamhetsansvariga inom Reggio Emilia inspirerade förskolor. Jag har anvÀnt mig av ett postmodernt och socialkonstruktionistiskt perspektiv samt ett poststrukturellt perspektiv för att belysa hur man ser pÄ barn, lÀrande och verksamheten inom Reggio Emilia. I resultatet gÄr det att konstatera att det finns stora variationer i hur de arbetar, men ocksÄ vissa likheter. Anledningen till detta tycks vara att Reggio Emilia inte Àr en pedagogik med en metodbeskrivning utan en filosofi att inspireras av..